Måste klaga 😪 Vad jag känner mig dränerad på energi . Helt färdig . Det är nu man önskade att någon kunde ta hand om mig . Jul och nyår i all ära men fan vad man flänger hit och dit . Grejar här och där . Ledig är man inte . Tönk om man kunde lägga sig på soffan och maten blev serverad , någon tog disken . Någon bäddade om en . Någon masserar mina fötter . Jaaaaaa man kan väl få drömma . Life 🤷🏻‍♀️🥱

Min utsikt när jag duschar 😍

What am I doing? What do you think 😅🔥😉🤭🫦

Fredag kväll kl. 22:30 inträffade något vi aldrig kunnat förbereda oss på. Saga kom in svårt skadad och blödde kraftigt. Jag va precis ute med henne och de andra hundarna. Hur i helvete? Det stod snabbt klart för oss att en artär hade punkterats. Blodet sprutade precis överallt. Det va en stråle och de bara sprutade ut. Precis överallt. Vi hittade absolut inte såret. Det va för mycket blod… Någonstans bakom tassen kanske och vi påbörjade att få ett stopp. De följande timmarna präglades av konstant oro och akuta insatser hela tiden. Vid två tillfällen lyckades vi tillfälligt stoppa blödningen, men när natten tog vid stod vi utan veterinärhjälp. Trots upprepade försök fanns ingen mottagning som hade tid att ta emot oss i Helsingborg, Kalmar eller Växjö osv. Vi ringde distriktveterinär och de sa att de endast avliva. Inga vettiga svar bara dumma jävla kommentarer. Speciellt från Evidensia och Awake. Helt jävla sanslöst. Äckel kliniker! Vi slängde in både henne och oss i bilen vi körde genom snöoväder, ringde, bankade på dörrar helt utan svar. Framåt morgontimmarna, omkring kl. 04–05, lade vi om såret igen i bilen med hjälp av en ambulansförare i baksätet. Han sa att vi hade räddat hennes liv. Men hur länge kan vi vänta nu? Va fan gör vi? Tassen började senare svullna upp och vätska och blod började sedan sippra ut ur tassen. Tänk er att fylla en handske med vatten. Det va fullständigt katastrof. Ska vi amputera, är vävnaden skadad, nekros? Va fan gör vi? Hemma möttes vi av spåren efter nattens kamp, det såg ut som en massaker i vårt hus och en insikt var tydlig, vi fick inte somna nu. Kan vi stå ut till måndag? Saga brydde sig inte ett dugg om vad hon råkat ut för. Vid 9:30 på lördagsmorgonen blev vi uppringda av en kvinna från Veterinär på väg i Moheda. Efter att ha hört situationen bad hon oss komma omedelbart. Vi körde försiktigt genom snöovädret men med stress och fy fan vilket kaos. Saga sederades, såret syddes och svullnaden började gå ner äntligen. Tassen gick att rädda. Lördag kväll kl. 18:00 var vi hemma igen. Utmattade men djupt tacksamma. Veterinär på väg i Moheda va den enda som hörde av sig dagen efter. Behöver du hjälp smsa henne och hon kommer ta emot dig DYGNET runt. Jag menar det. Saga är vid liv och det va fan på gränsen ❤️