Ewelina Marjatta

Känns som att vi bor på sjukhuset. Sjuk som fan är jag dessutom. Helt jävla hopplöst allting. Imorgon bitti kommer kommunen hit på hembesök. För att se över hjälpmedel!

Man ser även att han ser piggare ut, jag klippte hans hår för han störde sig på att luggen föll ner över ögonen nu när han inte orkar stylar varje dag 😎

Min man har fått komma hem, vi va båda oroliga över det med tanke på fallrisk. Jag må vara stark och det är mer än bevisat men vi vet ju att jag inte kan få upp honom från golvet om han faller, däremot kan jag förhindra och ta emot. Å vi har lyckats otroligt bra. Med tanke på att mina hundar inte klarar av trappan till övervåningen så är sovrummet redan på nedervåningen 🙏🏽 Vi har en toalett nere men vi har även uppe och där är bad och dusch. Med tanke på att han har sin greppstyrka och övrig styrka kvar så har vi lyckats ta oss upp och i karet med en matta inuti som är tung nog att inte glida iväg. Detta har gått över förväntan. Han slutade röka för 7 dagar sedan och även kaffesuget försvann. Han är motiverad till att öva på allting hela tiden, mer än vad jag själv hade brytt mig om när man inte har ett balanssinne och är yr och även mår illa. Ögonen slog åt vänster som sagt tidigare och väldigt fort och det är en del av diagnosen, men jag tyckte mig kunna se att slagen har minskat i takt igår. Idag börjar nedtrappning av kortison och imorgon kommer kommunen hit för att se över hjälpmedel. Mitt i detta får jag nu influensan och mår inte så bra men jag kämpar på samtidigt som jag inte riktigt kan hålla avstånd från honom, det vore inte alls roligt om det slår till på honom med. Han är tröttare än vanligt och allting tar på krafterna såklart och givetvis på psyket. Även minnet svajar och det är inte ett dugg konstigt då hjärnan fokuserar på att klara av allt det normala den känner till. Motivation till 100% varvat med fullkomlig ångest att de inte ska bli bättre finns där hela tiden. Han är en disciplinerad man där är det är inget snack om saken och jag ser framsteg timme efter timme ❤️

Dags för blodprover på min man, hans ögonvitor ha gulnat.

Igår va han betydligt bättre än dagarna innan. Han drar inte lika mycket åt höger när vi övar på att gå. Han klarar av blick övningarna bättre, vissa av dem är jobbigare än andra. Men han är målmedveten och envis min stora björn 😎 Fortsatt yrsel med illamående kommer stundvis vid olika rörelser. Ögonen tickade fortfarande åt vänster igår och idag få vi se hur det ser ut på nästa undersökning. Rullstolen är ingen hit när vi skulle ta frisk luft, för att det känns som att det gungar för mycket och bli då yr och illamående och väldigt trött. Målet är att bli stående stabil och kunna minska fallrisken med att kunna återfå bättre kroppskontroll för att fortsätta rehabiliteringen hemifrån. Med tanke på hur bra det gick igår och att han och jag själva redde ut duschen med stabilitet så är det inte omöjligt att det är ännu bättre idag och att han kan få komma hem ❤️ Han är en krigare.

Min man har med stor sannolikhet efter annat som uteslutits vestibularisneurit, orsak till att hans balansnerv inte fungerar vet man inte riktigt exakt det kan bero på ett virus alt inflammation. Ögonen slår åt vänster hela tiden som syns väldigt tydligt och hans kropp drar åt höger. Kraftig yrsel och ingen som helst kroppskontroll som innefattar balansen. Styrkan och medvetandet är on top. Han har även snabbt fått övningar som han ska göra så ofta han bara klara av, delvis klara av att sitta och fokusera med blicken på olika punkter och diverse och även stå och gå träning, det blir att börja om på nytt för honom så att säga. En rehabilitering för att kunna bli helt återställd varierar i tid det kan ta dagar, veckor eller månader. Det finns inga mediciner eller operationer men de satte in kortison som kan komma att hjälpa honom på traven något extra. Just nu blir han kvar tills att den akuta fasen har stabiliserats och att han kan klara av vissa saker som gör det enklare för oss här hemma.

För 40 min sedan fick ambulansen komma hit igen och hämta min man. Han började kaskad s.y. Oroväckande, men han är i rätt händer.